← Tillbaka

Mina sämsta vanor – och hur resandet hjälper

Mina sämsta vanor - och hur resandet hjälper

Alla har vi dåliga vanor. Ja, ovanor.

Jag har en massa fysiska ovanor. Sådant jag gör åt mig själv som jag vet att inte är bra och som är totalt onödigt. Men jag kan inte låta bli. Vissa av mina ovanor har jag gått genom livet tillsammans med, medan andra är nya jag plockat på mig längs med vägen.

Det som är intressantast med mina så kallade fysiska ovanor är hur de kan försvinna, nästan totalt, då jag reser. Då jag är utanför mina rutiner och det vanliga lunket. Jag vet att alla mina fysiska ovanor är prestationsrelaterade.

Stressrelaterade kunde man nästan säga. För då det är mycket på jobb eller allmänt i livet förstärks dessa ovanor.

På samma sätt försvinner de då jag reser. Då jag är som mest avslappnad, mest mig själv och kanske den allra bästa versionen som jag kan vara. Jag tycker detta är sjukt intressant!

Men nu ska jag inte hålla dig i mörkret något mer. Vi tar en titt på mina tre jobbigaste fysiska ovanor.

Mina sämsta vanor - som går att bota med resande

Mina sämsta vanor – som går att bota med resande

1. Jag river naglarna och nagelbanden.

Att riva naglarna har jag gjort nästan så länge som jag kan komma ihåg. Vet inte varför jag började med det, men under femton år spelade jag piano, så då var det liksom förväntat att jag skulle ha korta naglar. Var ingen skillnad hur de hade blivit korta så länge de var det.

Men så fortsatte jag med det rivandet. Fast jag många gånger försöker sluta får jag återfall senast en vecka in på försöket.

Det värsta enligt mig är ändå att jag river på nagelbanden då naglarna är så korta att det inte finns något att riva mer. Det gör jäkla ont och är blodigt och äckligt.

2. Jag river i håret.

Har ett parti bak på huvudet som jag river i då jag funderar. Jag tar liksom i den och drar i håret med tumme och pekfinger. Det har lett till väldigt trasigt och sprött hår baktill samt en konstig virvel där hårrötterna är förstörda.

Riva i håret har jag börjat med i gymnasiet ungefär. Fast jag ofta försöker sluta är detta ett så inbyggt stressbeteende att jag lätt faller tillbaka i det. Det värsta är att jag lyckats smitta mitt beteende till Patrik, så nuförtiden river han också sig i håret bak på huvudet!

3. Jag rör oftast på mig, viftar på fingrarna eller skakar på benen.

Jag är sällan stilla och om det är det börjar det krypa i hela kroppen. Därför rör jag oftast på mig. Då jag sitter på jobbet vickar jag på fötterna och talar jag med en kompis rör jag på fingrarna eller petar på något.

Rör jag inte på mig tillräckligt under en dag är det omöjligt för mig att sova. Därför går jag nästa varje dag ut på kvällspromenad. Den krypande känslan är speciellt irriterande då jag är stressad. Då tar den lätt över.

Riva i håret, naglarna och nagelbanden löser jag med resande

Riva i håret, naglarna och nagelbanden löser jag med resande

Då jag reser är dessa ovanor oftast ganska milda. Jag klarar av att hålla mig från rivandet och känner mig lugnare i kroppen. Kanske för att vi alltid rör på oss så mycket då vi reser.

Det här är också en liten orsak till varför jag reser, då resandet gör med mig till en mycket mer kontrollerad person. Jag blir en bättre version av mig själv.


Har du några ovanor du dras med? Något som du har en lösning till eller ännu kämpar med.

4 tankar om “Mina sämsta vanor – och hur resandet hjälper

  1. Vardagsstressen kommer man ju såklart ifrån när man reser och upptäcker något nytt. Man är också så upptagen med att suga in alla nya intryck att man inte har tid att älta saker från det förflutna, eller tänka så mycket på framtiden :)

    • Ja, exakt! Tycker det är intressant att se hur sådant som typ är omöjligt att sluta med i vardagen bara automatiskt försvinner då man kommer utanför sitt egna ekorrhjul. Har du några ovanor du dras med?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.