← Tillbaka

Något att berätta för barnbarnen – naturupplevelser i Pro Cosara, Paraguay

Något att berätta för barnbarnen - naturupplevelser i Pro Cosara, Paraguay

Du som hängt med här ett tag vet att jag älskar att bo i Helsingfors. Jag älskar att bo i en levande stad med aktiviteter, vänner och nöjen. Men den största delen av mitt hjärta finns inte i städerna – för det bultar för naturen. Att kunna dra ut i skogen eller sitta på en klippa vid havet är så viktigt för mig för att må bra.

Jag fungerar lika då jag reser. Så efter en vecka i Paraguays storstäder, Encarnación och Asunción var det dags för oss att leva livet på den paraguyanska landsbygden.

Utan bil är alternativen i Paraguay väldigt begränsade, men till nationalparken San Rafael kommer man med buss. Vi satte alltså kursen på San Rafael och vad som väntade oss var ett äventyr på nivån “vad man berättar åt barnbarnen”.

På gott och på ont – följ med!

Landsbygden i Paraguay - åk till Ynambu

Landsbygden i Paraguay – åk till Ynambu

Efter tre timmar i lokalbuss från Encarnacion ropade biljettförsäljaren i bussen att vi nått Ynambu. Det var vår tur att stiga av vid denna korsning av två landsvägar i rödlera. En plats som inte finns på Google Maps – kanske det första stället jag besökt som inte går att hittas där. Fast snart gör busshållplatsen det, för jag har lagt till Ynambu i Paraguay på kartan och väntar på att det ska bli godkännt.

San Rafael - camping på naturreservatet Pro CosaraSan Rafael - camping på naturreservatet Pro Cosara

Naturupplevelser i Paraguay – camping på naturreservatet Pro Cosara

Vi blev upphämtade från busshållplatsen av det äldre paret som driver Pro Cosara. Det är ett naturkonservat som värnar av den sista delen av den atlantiska regnskogen i Paraguay. Till Pro Cosara kan man komma för att campa och vandra, samt lära sig mer om Atlantskogen.

För tio euro per dag får man tre måltider som man äter tillsammans med detta par som ansvarar för Pro Cosara.

För ytterligare tio euro får man ett rum i deras gästhus, eller så kan man välja att campa gratis. Vi tog ett rum och fick hela gästhuset, för vi var de enda gästerna. Paraguay har som sagt inte mycket turism, och turism som tar sig utanför Encarnacion och Asuncion är lätträknad.

Vad gör man i San Rafael och Pro Cosara

Vad gör man i San Rafael och Pro Cosara

San Rafael är nationalparken där Pro Cosaras naturkonservat ligger. Det är ett område med vandringsmöjligheter, tid och rum att upptäcka regnskog. Främst är detta ett ställe att ta det lugnt. Klappa hundar, katter, höns. Njuta av att bara vara! Långsam och svajig wifi finns, men bara i huvudbyggnaden där maten serveras.

Mest lever man offline, vilket är så skönt.

Långvandring i djungeln - Amazonas är kanske inte för migLångvandring i djungeln - Amazonas är kanske inte för mig

Långvandring i djungeln – Amazonas är kanske inte för mig

En varm dag då hettan låg som ett tryckande lock över San Rafael gav vi oss av på områdets långvandring. En 5-6 timmars vandring i regnskog.

Det här var ingen vanlig vandring. Området är glesbefolkat och saknar turism, vilket betyder man inte stöter på folk lite nu som då och man vet att ingen annan gått stigarna någon timme tidigare. Nej, här visste vi att ingen varit på nästan två veckor.

En vecka är en lång tid i djungeln.

En vecka är en lång tid i djungeln. Det såg vi direkt då vi satte fot på stigen. Grenar och blad hade fallit ner på stigen, spindelväv prydde var tionde meter och varningsskylten för ormar vid regnskogens mynning etsade sig fast i minnet.

Vi vandrade ändå iväg. Försökte njuta av den täta naturen, alla främmande ljud, färgerna, av allt det riktiga som inte var konstruerat för oss. Men ändå – kunde aldrig riktigt skaka av mig obehaget av att konstant ha något som kryper på mig, att inte veta om grenen som man just gick in i var lian eller.. Om djuret som nyss skrek var en apa, eller.. Två timmar är en lång tid då man helst inte skulle vara där.

Att vara ensam är skrämmande, men personer på fel ställe ännu merAtt vara ensam är skrämmande, men personer på fel ställe ännu merAtt vara ensam är skrämmande, men personer på fel ställe ännu mer

Att vara ensam är skrämmande, men personer på fel ställe ännu mer

Efter några timmar ser vi plötsligt två män komma emot oss. Beigeklädda, med djungelhattar och den ena med en termos maté under armen, den andra med ett gevär. Vi ler, Hola amigos!, de ler och säger något på guarani som vi inte förstår. Sedan ler de också och går vidare, vi också. Inga turister direkt?

Vi kommer ut ur regnskogen till en smal bilväg, som går över några kilometer av sojaplantage tillbaka till Pro Cosara. Precis då rullar mörka moln in över fälten mot oss, samtidigt som vi hör ett muller längre bort. En åskfront, så vi skyndade på stegen för att hinna tillbaka till lägret före stormen.

Fast i åskstorm i San RafaelFast i åskstorm i San Rafael

Fångad i åskstorm i San Rafael

Fem minuter senare öste regnet ner och åskan dånade precis ovan oss. Patrik sa han aldrig varit med om ett värre skyfall. Vi kunde inget annat än att krypa ihop vid kanten av sojafältet och hoppas våtbagen höll våra kameror och telefoner torra. Vi var blöta inpå underkläderna efter två minuter. Hoppades att stormen skulle dra över lika snabbt som den kommit.

Det blev förstås inte så. Femton minuter senare satt vi kvar på samma ställe, under samma palmer. Det var omöjligt att röra på sig med åskan rakt ovanför.

Då ser vi bilen komma rullande. Bilen med de två beväpnade männen från djungeln, också de dyblöta. Har aldrig tidigare blivit lika glad för främmande män med vapen, som stannar för att plocka upp mig, som då!

On the road med gevär och pistolerOn the road med gevär och pistoler

On the road med gevär och pistoler

Efter att chauffören flyttat geväret till bagageluckan hoppade vi in. Försökte förklara vart vi skulle, vilket var svårt då vi inte talade samma språk. Då vi med gester och spanska lyckats förstå varandra lutade jag mig tillbaka och andades ut – vi var påväg bort från stormen i en trygg bil. Tills jag insåg att jag satt på något hårt – en pistol, något som liknade en revolver.

Tror mannen i backspegeln såg mitt lite undrande, lite skrämda ansiktsuttryck och bad om att få vapnet. Var första gången jag höll i ett vapen, då jag överräckte honom det och han lade bort det i handskfacket.

Femton minuter senare stannade de bilen vid Pro Cosara och vi hoppade ut. Vet inte vilka de var, men enligt dem var deras uppgift att städa i djungeln (med vapen?). Hur som helst, vi var innerligt tacksamma över att de hjälpt oss tillbaka.

En timme senare drog åskstormen vidare.

Lugna dagar i San RafaelLugna dagar i San RafaelLugna dagar i San Rafael

Lugna dagar i San Rafael

De följande dagarna i San Rafael tog vi det lugnt. Vandrade i fint väder och njöt av djungeln. Fast på avstånd. Jag måste medge att jag fick en stor överdos av alla kryp, djur och den galna luftfuktigheten i regnskogen. Jag är kanske ingen regnskogsmänniska, gillar cloudforests och lite kyligare klimat bättre. Vi spenderade dagarna med att klappa hundar, äta god vegetarisk mat och läsa i solen.

Skulle ha kunnat stanna i flera veckor, men med risk för att bli förslappad gav vi oss iväg efter tre hela dagar. San Rafael och Pro Cosara visade sig vara ett äventyr, en upplevelse att berätta för barnbarnen och framför allt en väldigt lugn paus från livet.

naturupplevelser i Paraguay

8 tankar om “Något att berätta för barnbarnen – naturupplevelser i Pro Cosara, Paraguay

  1. Ja många skrämmande vandringar ute i okända djungel har vi haft. Rädda har vi varit många gånger, men det är kanske just den rädslan som får oss att känna så levande när vi kommer ut därifrån!

    • Ja, fast det här var nästan lite över min ribba för vad jag gillar.. Älskar att utmana mig själv och vandra, men tror jag måste ta djungelvandring i mindre portioner. Skönt attt höra ni ändå får massa energi av djungelvandring – då finns det kanske hopp för mig med!

  2. Vilket äventyr! Om 1,5 år är det min tur att uppleva sydamerika för första gången, hittills har gränsen gått vid panama. Som jag längtar, mest efter den 4-dagars vandringen till Machu Pichu. Har du gått den?

    • Ååh Tina, är så glad för din skull! Sydamerika är fantastiskt ❤️ jag vandrade till Machu Picchu 2014 och det var en absolut oförglömlig vandring. Vad mer ska du göra?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.