← Tillbaka

På cykel från Helsingfors till Ekenäs

På cykel från Helsingfors till Ekenäs

Mitt favoritställe om somrarna är vår holme ute i skärgården. Det finns inget bättre än att åka ut dit efter en fullspäckad vecka och så bara njuta och ta det lugnt.

Det är ändå inte helt enkelt att ta sig ut dit till skärgården. Eller ja, hade man haft bil hade det inte varit några problem alls. Då är det bara att köra i ett par timmar och efter en färja och en båttur är man framme.

Jag och Patrik har ändå inte den möjligheten att självständigt kunna ta oss dit med bil. Vi äger inte bil och har ingen vi skulle kunna låna av sådär med några dagars varsel.

Vi har alltså därför varit väldigt beroende av mina föräldrars kommande och farande. Ända tills nu då vi tog saken i egna händer och cyklade ut till skärgården.

På cykel från Helsingfors till Ekenäs - etapp ett

På cykel från Helsingfors till Ekenäs – etapp ett

Sträckan Helsingfors – Raseborg är cirka 120 km. Ingenting för en proffscyklare, men mer än jag skulle klara av på en dag.

Därför tog vi närtåget så långt västerut det åker och det är Kyrkslätt (åker ända till Sjundeå, men det blir lite mer nordväst). På närtåg får man ta med cykeln utan extra avgift och utan att beställa cykelplats på förhand. Smidigt!

Vi tog morgontåget klockan sju en lördag morgonen och efter 45 minuter var vi framme i Kyrkslätt.

I Kyrkslätt hoppade vi på cykeln och trampade västerut längs med Västerleden. De första tio kilometrarna gick längs med bilvägen men på egen trottoar. Så skönt att kunna cykla bredvid varandra och tala under resan. Vägen för lättrafik är alltså väldigt öde, så är inga problem med att ta upp hela trottoaren.

För övrigt så hinner man ändå parera om de skulle komma någon snabbing, för dessa sportcyklister man ser fräsa omkring på vägarna ropar alltid då de kommer bakifrån. “Vasemmalta!”, vilket betyder från vänster, och då är det bara att väja åt höger.

Etapp två - Pickala till Ingå

Etapp två – Pickala till Ingå

Etapp två är Pickala till Ingå. Och det är resans tråkigaste bit. Då måste man cykla vid kanten av den hårt trafikerade Västerleden och känna vinden dra och slita i en från passerande lastbilar. Man kan inte prata, inte stanna och ljudnivån är hög.

Dessutom är vägunderlaget väldigt hårt. För otränade armar som mina är det tungt för armarna (!) att cykla på denna väg då det konstant skakar mycket och vibrationerna gör musklerna alldeles sega.

Etapp tre - från Ingå, via Fagervik till SnappertunaEtapp tre - från Ingå, via Fagervik till SnappertunaEtapp tre - från Ingå, via Fagervik till Snappertuna

Etapp tre – från Ingå, via Fagervik till Snappertuna

Vägens mest njutbara sträcka var definitivt dessa runt 30 kilometer från Ingå till Snappertuna. Här har vi svängt av Västerleden och åker längs en glest trafikerad landsväg. Det är lummigt och grönt runt om oss och vägen snirklar mysigt genom egnahemshusområden och skog, samt över en massa åkrar.

Fagervik var för övrigt en av de finaste byarna jag besökt i Finland. Små röda hus, stora höjdskillnader och din natur. Värt en omväg dit om du är i environgerna.

En bit utanför Fagervik stannade vi också på vår second breakfast. Vi var lite över halvvägs, hade cyklat runt 50 kilometer och det hade tagit oss ett par timmar. Med andra ord dags för mackor, kaffe och kex. Inget smakar någonsin så gott som efter fysisk ansträngning och utomhus.

Etapp tre - från Ingå, via Fagervik till Snappertuna

Den sista etappen – Snappertuna till Ekenäs

Den sista biten blev den tyngsta. Första rullade det på bra på landsvägarna, men ju närmare Ekenäs vi kom, desto backigare blev det. Långa uppförsbackar och en väg som blev allt mindre. Tills den blev till sandväg. I det skedet ledde vi upp för några uppförsbackar för det blev liksom för tungt.

Här ute var vi ändå så nära naturen att hela cyklingen var en stor njutning. Vi såg flera katter springa omkring, några harar, ett par hägrar, en räv, en mårdhund och en orm. Inget dåligt saldo!

Att till sist komma fram till färjan och för första gången känna doften av hav var en lättnad. Då är det bara sju kilometer kvar över Skåldö före man når hamnen.

Framme på Skåldö - dags att ta det lugntFramme på Skåldö - dags att ta det lugnt

Framme på Skåldö – dags att ta det lugnt

I hamnen, 80 + kilometer och fem timmar senare plockade min syster upp oss med båt och resten av veckoslutet tog vi det bara lugnt på ön. Simmade, åt grillmat och njöt av det härliga vädret.

Följande eftermiddag cyklade vi hem! Mina erfarenheter och tankar kring vårt äventyr är enbart positiva. Visst, skulle gärna ha stannat längre på ön. Ett veckoslut blir lite för kort då transportsträckan sammanlagt tar sex timmar. Vi hade dessutom fantastiskt väder utan starka vindar.

Men ändå, jag vet vi kommer göra om detta denna sommar ännu! Att trampa omkring är ett härligt sätt att spendera tid tillsammans. Och dessutom känns det bra att för egen motor kunna ta sig ut till Ekenäs.

Känns bra fysiskt, psykiskt och för miljön.


Har du provat på att cykla någon längre sträcka? Gillar du det lika mycket som jag?

cykel Helsingfors Ekenäs

3 tankar om “På cykel från Helsingfors till Ekenäs

  1. Har precis börjat bli intresserad av roadbiking, de cyklarna alltså, så sköna och går som på räls! Annars har de flesta långa cykeläventyren varit i Denali National spark, och ändå inte så långa, ett par mil högst!! De senaste gångerna jag cyklat längre har varit på roadbike, men bara 50km så inte alls i närheten av det ni gjorde! Ska försöka hitta en begagnad roadbike och se om jag kan komma in i den sortens cykling :)

    • Härligt att du blivit cykelintresserad! Tycker själv (som det kanske märks) att cykling är den absolut härligaste formen av motion. Det är utomhus och det går snabbt ;) Hoppas du hittar en bra cykel så du kan vara utomhus så mycket du vill.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.