← Tillbaka

Höjdsjuka i Anderna – hur känns det att bli höjdsjuk?

Höjdsjuka i Anderna - hur känns det att bli höjdsjuk?

Höjdsjuka är inget vi i relativt platta Finland och Sverige är speciellt vana vid.

Höjdsjuka är det tillstånd som kan slå till från och med ungefär 2000 meter (vissa säger 2500 meter) om man inte är van vid höjder eller åker upp på höga höjder för snabbt. Detta är tyvärr vanligt då man reser i Anderna, och drabbar även och framförallt turister.

Jag har varit med om lindrig höjdsjuka två gånger i Anderna. Dessa hemska gånger har fått mig att se på tillståndet mycket mer allvarligt än tidigare och därför vill jag sprida mer information kring just detta.

I det här inlägget tar jag upp vad höjdsjuka handlar om, vilka symptomen är och hur du kan försöka undvika höjdsjuka. Och förstås också hur det varit för oss på höga höjder – att ha höjdsjuka i Anderna!

Vad är höjdsjuka?

Vad är höjdsjuka?

Höjdsjuka är något som kan drabba alla som snabbt förflyttar sig till över 2500 meters höjd. Orsaken till höjdsjuka är denna tunnare, mer syrefattiga luften på högre höjder och risken att drabbas blir högre desto högre upp du är.

Vem som helst kan drabbas, oberoende ålder och kön, men det sägs ändå att kvinnor och unga löper en lite högre risk att drabbas än andra.

Tidiga symptom är att man tappar aptiten, får huvudvärk eller blir illamående. I det här skedet ska man antingen återvända till lägre höjder eller stanna på den dåvarande höjden för att acklimatisera sig.

Acklimatisering betyder att du låter din kropp anpassa sig till den nya höjden och det tar flera dagar.

Höjdsjuka är livshotande

Höjdsjuka är livshotande

Höjdsjuka är inget man ska ta lätt på, trots de första symptomen kan låta alldagliga. Vidtar man inte åtgärder, stannar upp och lyssnar på sin kropp kan det gå dåligt.

Befinner man sig på över 3500 meters höjd kan dessa ovannämnda vara symptom på att man drabbats av de allvarliga varianterna av höjdsjuka. De heter lungödem och cerebralt höghöjdsödem. Båda är dödliga om man inte vidtar åtgärder, som att direkt ta sig neråt och uppsöker läkare.

Hur undviker man höjdsjuka?

Hur undviker man höjdsjuka?

Som jag nämnde ovan kan vem som helst drabbas av höjdsjuka. Det finns ändå vissa åtgärder du kan ta om du ska upp på höga höjder, för att minimera symptomen.

Först och främst, då man reser omkring på höga höjder, som t.ex. Anderna i Sydamerika, lönar det sig att ta det långsamt. Då luften är tunnare blir stegen tyngre. Tar man sig tid att vila, promenera långsamt och acklimatisera sig före alla de största äventyren kommer upplevelserna i bergen vara unika.

Acklimatisering till viss nivå sägs ta ungefär tre dagar (full acklimatisering kan ta flera år). Därför är det här också rekommendationen att stanna på ett ställe före man börjar vandra eller annat tyngre då man är i bergen. Tyvärr har man ändå sett för många turister som sitter med syrgas eller håller sig om huvudet med bultande huvudvärk. Det är inte värt det, så kom ihåg att alltid ta det lugnt i början.

Ett annat viktigt tips är att dricka mycket vatten och ät lätta middagar. Tydligen kissar man mer då man acklimatiserar sig, så man blir väldigt lätt uttorkad. Också något att hålla i minnet då man dricker alkohol högt upp i bergen. Redan av ett glas vin kan man vakna med världens baksmälla (been there, done that).

Solen högre upp är också väldigt stark, så för att minimera risken för vidare uttorkning eller solsting ska man hålla sig i skuggan under de soligaste timmarna. Är inte en naturlig reaktion högt i bergen, eftersom det är rätt kallt och solen ger en lite efterlängtad värme.

Kom också ihåg att vila och sova mycket de första dagarna.

Tugga kokablad på höga höjder

Tugga kokablad på höga höjder

De lokalas lösning på fysiskt tungt arbete på höga höjder är att tugga på kokablad. Dessa kokablad hittar man överallt i bergstrakterna och då man tuggar dem har de som kaffe en uppiggande effekt, men ökar också syreupptagningsförmågan.

Den vanligaste frågan kring kokablad är väl om det är en drog, kokain.

Kokablad kommer från kokabusken som är den planta man utvinner råvaran till kokain från. Att framställa drogen kokain kräver ändå en kemisk process och det man tuggar i sig från kokabladen är väldigt små doser.

För den ovana är det ganska jobbigt att tugga kokablad och jag blev ofta väldigt illamående av att så länge ha en stor klump i munnen. Då man tuggar kokablad tuggar man liksom upp dem och lämnar dem därefter i kinden, på utsidan av tänderna för att man ska hinna suga upp all effekt. Hur länge man har en sats med koka varierar från 30 minuter till flera timmar.

En variant på att tugga kokablad är till exempel att drick kokate. Det finns också överallt i bergstrakterna.

Havsbrud i bergen - mina erfarenheter av höjdsjuka

Havsbrud i bergen – mina erfarenheter av höjdsjuka i Anderna

Den första gången jag var med om höjdsjuka var år 2014. Vi var på väg upp till Salar de Uyuni, saltöknen i Bolivien, och valde att vandra och se bergslandskapen i området före. Vår grupp bestod av fyra personer med guide och vi hade några underbara dagar på lite över 3000 meters höjd. Tuggade kokablad, som kan varit orsak till att vi mådde så fint de först dagarna.

Den sista dagen och natten spenderade vi på 4200 meters höjd och det var då det slog till för mig. En huvudvärk som bultade i hela huvudet, så stark att jag inte kunde hålla ögonen öppna och ett illamående som gjorde att jag bara kunde ligga ner.

Att ändå ha guiden där som sade att allt var okej var lugnande och jag lyckades med nöd och näppe få i mig mer koka, huvudvärkstabletter och sedan somna. På morgonen vaknade jag och mådde…perfekt! Så tydligen kan höjdsjuka gå snabbt om också.

Anderna 2018 och mitt andra möte med höjdsjuka

Anderna 2018 och mitt andra möte med höjdsjuka

Som jag tidigare skrev är uttorkning en stor fara och ett symptom till höjdsjuka. Det här med uttorkning hade vi missat nu då vi reste runt i Anderna och när vi efter några dagar insåg vårt misstag var vi väldigt torra, så att säga.

Här igen mådde vi båda väldigt bra till först. Vi vandrade rätt mycket, i lugn takt, men vandrade ändå direkt på allt mellan 3000 – 4500 meters höjd. Drack rödvin på kvällen och njöt av livet helt enkelt.

Tills symptomen började. Baksmälla varje morgonen, huvudvärk, röda ögon och lite yr. Vi insåg snabbt vårt misstag och började dricka litervis med vatten och sådana sportdrycker som ska hålla saltnivåerna rätt.

Det tog ändå flera dagar före vi återhämtade oss från den uttorkningen.

Njut av tiden i bergen utan höjdsjuka

Njut av tiden i bergen utan höjdsjuka

Höjdsjuka behöver inte alltid vara farligt, men kommer alltid vara obehagligt. Se till att följa dessa riktlinjer då du reser högt upp i bergen. Efter att höjdsjukan tagit mig två gånger kan jag lova att det är värt att följa råden.

Och njut av tiden i bergen
– för det är verkligen en ganska speciell känsla att vara så högt uppe!

6 tankar om “Höjdsjuka i Anderna – hur känns det att bli höjdsjuk?

  1. Jag hade nog lite lätt höjdsjuka när jag åkte Pamir highway förra året. Ena natten övernattade vi på 3600 meter, andra natten på 3900 meter och vi var väl som högst uppe på 4500 meter. Då hade jag smått huvudvärk och lite bakiskänsla konstant.

    • Ja det kan jag tro! På 4500 meters höjd tror jag det är få som inte känner några symptom alls. Min kille var en sån lyckans, men även han flåsade nog rejält av att gå uppför. Skönt ändå att det inte blivit värre än bakis för dig, höjdsjuka är inget kul..

  2. Jag fick provsmaka en väldigt mild höjdsjuka då vi vandrade i the Tetons förra sommaren. Hade nog inte riktigt acklimatiserat mig än då vi gick på vandringen. Enbart 2900m, men tillräckligt för mig. Man är ju redan ganska högt upp i elevation i Montana och Wyoming (jämfört med andra ställen, som tex Madison, WI där jag bor), så att ha ett par dagar innan man tar sig högre upp hjälper ju förstås!

    • Ååå nej! Ja, det kan räcka med runt 2500 meter för att uppleva höjdsjuka.. Väldigt trist då det händer under vandring, för du vill man självklart vara sitt allra piggaste jag. Några dagar för acklimatisering är definitivt något jag idag tar på högsta allvar. Och oj så spännande det låter att bo i Madison!

  3. Ett lite annat perspektiv från Himalaya , där jag är en regelbunden gäst sen 80-talet . Jag mår utmärkt till ok på 4000-5000+ meters höjd , efter att lärt mig att följa några enkla regler .

    1. Första natten/nätterna mellan 2000-3000 meter , därefter max 500 meter högre per natt.
    2. När (1) inte är möjligt ( till exempel när jag flyger in till Leh eller världens högsta flygplats , Yading ) , medicinera i förväg med Diamox/acetazolamid . Diamox har en bevisad effekt sen 70-talet och rekommenderas i praktiskt taget alla nationella riktlinjer , t.ex. 1177.se , och alla specialistkällor ( t.ex. ismm.org/prevention ) .

    Vatten – svårutplånad myt . Det man dör av i höjdsjuka är ödem , dvs. ( lokalt ) överskott av vätska i hjärna och lungor . Att bara dricka stora mängder vatten är ett klassiskt sätt att framkalla ödem , och det finns dokumenterade dödsfall från den här strategin – det är därför t.ex. Himalayan Rescue Association varnar för den här strategin , och rekommenderar runt tre liter vätska per dag . Samma ranson tog Hillary & Tenzing till toppen av Everest….

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.