Minnen från världen – Den värsta stunden i mitt liv var i Kenya

Share on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestEmail this to someone

Zebror i Kenya

Minnen från världen

Nu då jag är egenföretagare vill jag helt klart också lägga ner mer tid och tanke på denna reseblogg. I och med det introducerar jag idag ett nytt koncept här på bloggen, Minnen från världen. Det ska bli kortare små historier och minnen, som kanske du också kan identifiera dig med.

Utan mer prat kör vi en direkt.

Min by i Kenya, EbulambaMin by i Kenya, EbulambaMin by i Kenya, Ebulamba

Under tiden jag bodde i Kenya hände det mest skrämmande jag någonsin upplevt

År 2013 bodde och jobbade jag i västra Kenya, i en liten by som heter Ebulamba och ligger några timmar från storstaden Kisumu. Det här var under tiden som skjutningarna i shoppingcentrumet Westgate inne i Nairobi hände, och hela landet var på helspänn.

Ett veckoslut åkte jag och en tjej jag träffat i en by i närheten in till Nairobi för ett veckoslut utan jobb och måsten. Vi tog en matatu, en minibuss, från Kisumu och åtta timmar senare köade vi i trafikstockningen in till Nairobi. Trafiken sniglade sig framåt, bussen var full och varm av för många kroppar intryckta på ett och samma ställe. Luften låg tung av avgaser och kenyaner skyndade förbi, mot jobb eller familj.

Bussen kom till ett fullt stopp på en av huvudavenyerna in mot busstationen. Vi stod på den mittersta filen av tre, omgivna av bilar på alla sidor och jag halvslumrade av minibussens långsamt vaggande rörelserna.

Kör omkring KenyaKör omkring KenyaKör omkring Kenya

Den värsta stunden i Kenya

Tills vi hörde skottlossning. På trottoaren bredvid vår matatu stod en stor folksamling utanför en matbutik och någon hade börjat skjuta. Ljudet var skarpt, så högt och jag kommer ihåg att jag direkt tänkte att nu händer det, nu är det Westgate.

Människor från trottoaren började i panik att springa, de sprang på matatun som gungade fram och tillbaka av alla panikslagna kroppar som slog i. Mannen jag satt bredvid i matatun drog ner mig på golvet. Jag hade blivit sittande och stirrande.

På golvet låg vi i vad som kändes som en evighet. Skotten hade tystnat, människorna var försvunna. Och så plötsligt började trafiken rulla igen och vi åkte vidare.

Det kom senare fram att det varit en av de största butikskedjorna i Kenya som strejkat några dagar. Folket stod och köade utanför utan att bli insläppta. Detta ledde till att någon i folkhopen tappade nerverna och började skjuta omkring sig och vakterna på butiken svara med samma mått.

Ingen kom till skada så vitt jag vet, men tror jag aldrig blivit lika rädd i hela mitt liv.

Lärdomen här är väl att jag inte är den som handlar i en nödsituation, utan den som blir sittandes. Äschdå!


Vad tycker du om den här sortens posts? Bra, dåligt, mer?

Share on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestEmail this to someone